Mitt uppdrag på kennel http://www.villarosa.se

 är snart slut, ja om ett par timmar så där, då kennelägarna kommer hem. Här är väldigt lugnt och skönt nu när alla hundar sover. Valparna är mätta och sover gott de också. Bra! för jag har "snyggat" till inne hos dem så ligg stilla nu så ägarna ser att jag har skött mig.

Jag har kokat ny välling så de slipper att göra detta när de kommer hem sent i kväll. Hundmat har jag också lagt i blöt till valparnas frukost i morgon. Jag har läget under kontroll kan man säga och jag tycker att jag fixat mitt uppdrag alldeles utmärkt, om jag nu får skryta med mig själv. Hundarna har ju mått alldeles förträffligt och det är väl huvudsaken!!

Jag hinner nog ta ut dem en sista "kisserunda" innan de kommer hem. Vad skönt för dem för de är säkert trötta efter den långa resan och jag ska åka hem!!!

Det blir också skönt!!!

Hade det varit sommar nu skulle jag ta ett dopp i poolen som finns här på kenneln.

Men den är övertäckt och ligger i "vila".

Nu sitter jag här och vet inte vad jag ska hitta på....javisst! hundarna ska ut och valparna ska ha mat. Sedan måste jag städa lite hos dem. De kissar över allt. Det hade varit bra om de haft en "kissehörna", det hade underlättat för mig. Ska försöka föra det på tal....ha ha. Så behöver ni inte riva runt i pappret heller, det blir ju sådan röra. Men det är såååå kul!

Här sitter jag ensam på en kennel mitt inne i för mig ödemarken. Nu vet jag hur det känns också...väldigt ensamt. Jag har bara sett en enda människa här och de var han som var ägare till de lössläppta hundarna vi mötte igår.

Min man var också här och hälsade på.

Men himmel så ensamt och ingen affär att gå till för att köpa lite godis som jag är sugen på.

Jag vill ha lite mer liv och rörelse!!!

Ja valparna, där är det liv minsann!!! de blir tuffare och tuffare för varje dag.

Nu måste jag ta in hundarna som är i stora "springen"!

Det har varit jättekul att prova på kennellivet och jag har blivit en erfarenhet rikare. Valparna är så goa. Jag är som en sockerbit och de är flugorna. Jag hinner inte sätta mig ner förren alla klänger längs benen. Mamma Paisley är glad när jag leker med dem en stund.

- Vad bra att du busar med dem en stund för jag är lite trött på dem, säger hon med viftande svans och går och lägger sig i köket.

Paisley och jag har blivit riktiga kompisar under dessa dagar.

- Jag då? undrar Snorre.

- Självklart! Vi är alla kompisar säger jag samtidigt som jag kliar honom bakom örat.

Kan man motstå denna sötnosen?

Så där jag! Rent och snyggt över allt och var sak på sin plats och morgonjobbet som kennelskötare är färdigt och jag är genomsvett!!! Ska ta mig en dusch innan jag kokar ny välling till valparna.

Det är lite läskigt att sova ensam, mitt ute i mörka skogen.

Jag gick upp och la mig tidigt i går kväll men låg och läste desto längre. Klockan blev över midnatt innan jag släckte lampan och la mig på sovsidan. Jag känner hur sömnen börjar infinna sig när plötsligt det blir ett himla liv på valparna där nere. Några dunsar hör jag också och blir med ens klarvaken och går ner för att se vad som händer.

Men någon av valparna hade väl bara bestämt sig för att köra upp resten av gänget för att leka en stund mitt i natten.

Jag lägger mig igen och är nu klarvaken! Då hör jag hur Paisley morra dovt där nere. Jag ligger på helspänn! Vad händer nu? Hon ligger innanför dörren och sover. Hon drömmer säkert om de stora hundarna vi mötte tidigare under dagen, ha ha

Inte behöver jag vara rädd här med pålitliga hundar som vaktar mig. En skön vetskap!

Här är det full fart redan! De stora hundarna är rastade och jag har ätit frukost, hundarna har fått sin mat.

Har inte tid att sitta här mer. Valparnas tur här näst och de är vakna!!!!! vilket liv!!!