Detta är "tysta skogen". Vi har själva hittat på namnet för att barnen ska veta att i denna skogen, skriker man inte. Här ska man prata så tyst man kan för att inte skrämma de vilda djuren. Men sanningen är att vi, vuxna också vill njuta av skogen utan en massa skrik. Men det säger vi inte, ha ha. Det är skönt att vandra omkring i den mjuka mossan. Barnen älskar tysta skogen och hundarna med som kände spåren av vilt och glada blev vi när vi efter en stunds letande hittade hösttrattisar!

Som avslutning grillade vi korv, mums, mums! Vi var riktigt hungriga efter vandringen.

Att skriva här i bloggen har varit väldans kul...men var sak har sin tid eller hur? Jag borde ha väldans spännande saker framöver att skriva om men det tänker jag inte göra...   Jag har fått ett nytt jobb som teamledare och det ska bli så spänn...

Min lilla prinsessa...         

Visst är jag en snygging....        Harry...mattes bus! ...

   Lisa och Harry   Snällt sitter de nyklippta vovvarna och väntar på matte som gör sig redo för en promenad.     ...

Lisa är den förståndige av hundarna och hon vet så väl vad som är på gång...klippning. Då har man ju inte så bråttom in precis, nä då, då kan man springa i trädgården, vara väldans upptagen och jag kan ropa mig hes...för hon hör inte...vill inte... ...