Å vad skönt att sätta sig ner i lugn och ro. Jag är trött både kropp och huvud efter min arbetsdag. Det är minsann inte många minuter jag suttit på rumpan men nu är jag ledig ända fram till juldagen vilket känns bra. Nu kan jag börja planera julfirandet på allvar.

I dag läste jag i vår tidning att MAXI inte ska sälja fyrverkerier i år. ÄNTLIGEN! Jag önskar att fler säljare ställer upp och gör som MAXI och inte säljer till allmänheten.

Förra året var det en ung kille som dog efter att en pjäs smällt av i ansiktet. Många skadar sig allvarligt varje år för att inte tala om alla djur som far illa och måste ta lugnade.

Jag förstår inte alla föräldrar som köper smällare till sina barn. Hur tänker de? Inte mycket! Smällare är ett gissel för djuren och barnen, för det är barn som "leker" med dessa, gör det från morgon till sena kvällen under flera månaders tid. Här har man redan börjat om än i liten skala.

Till alla föräldrar som köper till sina barn, spara era pengar och gör något vettigt för dem i stället.

Lika olagligt som det är att köpa sprit till sina barn är det att köpa smällare!

Jag önskar en fridfull jul och nyårshelg där vi kan njuta av våra promenader med hundarna.

Fredag igen! Arbetsveckans sista dag som jag arbetar till sent i kväll men det gör inget för det är fortfarnde fredag!

En ledig helg står i fastun och hur gott är inte det?

Ha en riktigt skön fredag! Det ska jag ha. Dagen blir var du gör den till.

God morgon alla bloggare!

Vad är klockan? Ja men nu borde de komma snart, se där!, där är de!!! och så vinkar man från sitt fönster och .....jag vinkar tillbaka.

Jag har en känsla av att många ställer sin klocka efter mig som alltid tar samma morgonrunda med Harry och Lisa.

Ett gammalt par står alltid vid fönstret och väntar på mig och jag stannar till och vinka till dem.

Allt väl med er ser jag, tänker jag innan jag går vidare.

I alla väder är det alltid samma runda och nu, sedan långt tillbaka har det varit samma väder suck! Grått, grått grått:(

och nu regnar det....igen! Det här mina vänner, börjar tära ordentligt på humöret så denna morgon efter att ha vinkat klart till alla gjorde jag och hundarna en avstickare och gick in på en skogsstig. Skogen doftade så gott av barr och blöt mossa. Här kan man verkligen tänka i lugn och ro.

Ingen som stör förutom att vi störde en liten ekorre som satt och skalade nötter på en stubbe och snabbt hoppade upp i en hög gran för att gömma sig.

Vi fortsätter längre längre in i skogen när jag hör någon hugga ved. Är det någon som tjuvhugger sig en julgran, funderar jag och känner att hjärtat börja slå lite hårdare men jag behöver ju inte vara rädd då hundarna är med mig. De skulle aldrig tillåta att någon gör mig illa.

Mellan granarna ser jag plötsligt en liten stuga skymta fram och jag går närmre och närmre. Stugan har jag aldrig sett förut och inte mannen heller för den delen men på något sätt verkar han bekant. Han lyfter en korg med nyhuggen ved och ska gå tillbaka till sin stuga när han plötsligt vänder sig om som om han kände sig iaktagen. Öga mot öga står vi där och tittar på varann.

Hur har du hittat hit? undrar han.

Jag har bara följt stigen här, svarar jag och visar med handen bakom mig där stigen slingrar sig genom skogen.

Hans ögon var verkligen snälla och det lugnade mig.

Jag har kaffet färdigt, säger han. Vill du ha en kopp innan du vandrar vidare, fortsätter han.

Tack gärna, sa jag och följde med in i stugan som var väldigt liten men varm och ombonad. Hundarna la sig tillrätta vid den sprakande brasan medan jag satte mig vid det lilla köksbordet.

Jag är inte klok funderade jag där jag satt med en vilt främmande man och drack kaffe mitt i den djupa skogen.

Han fick sällan besök förstog jag för han pratade mest hela tiden.

 Hundarna reste sig motvilligt när jag tackade för kaffet och sa att jag måste vända hem igen.

Jag kanske kommer och hälsa på dig om några dagar, ropade den gamle när jag slog in på stigen igen. Jag vände mig om och ser man vinka från sin trappa och jag vinkade tillbaka. Gör du det, tänkte jag. Men jag sa ju aldrig var jag bodde....

Jag vet inte om du känner igen mannen. Bilden som jag tog med mobilen kanske inte blev så bra men det var hos honom jag drack mitt morgonkaffe.