Det har varit jättekul att prova på kennellivet och jag har blivit en erfarenhet rikare. Valparna är så goa. Jag är som en sockerbit och de är flugorna. Jag hinner inte sätta mig ner förren alla klänger längs benen. Mamma Paisley är glad när jag leker med dem en stund.

- Vad bra att du busar med dem en stund för jag är lite trött på dem, säger hon med viftande svans och går och lägger sig i köket.

Paisley och jag har blivit riktiga kompisar under dessa dagar.

- Jag då? undrar Snorre.

- Självklart! Vi är alla kompisar säger jag samtidigt som jag kliar honom bakom örat.

Kan man motstå denna sötnosen?

Så där jag! Rent och snyggt över allt och var sak på sin plats och morgonjobbet som kennelskötare är färdigt och jag är genomsvett!!! Ska ta mig en dusch innan jag kokar ny välling till valparna.

Det är lite läskigt att sova ensam, mitt ute i mörka skogen.

Jag gick upp och la mig tidigt i går kväll men låg och läste desto längre. Klockan blev över midnatt innan jag släckte lampan och la mig på sovsidan. Jag känner hur sömnen börjar infinna sig när plötsligt det blir ett himla liv på valparna där nere. Några dunsar hör jag också och blir med ens klarvaken och går ner för att se vad som händer.

Men någon av valparna hade väl bara bestämt sig för att köra upp resten av gänget för att leka en stund mitt i natten.

Jag lägger mig igen och är nu klarvaken! Då hör jag hur Paisley morra dovt där nere. Jag ligger på helspänn! Vad händer nu? Hon ligger innanför dörren och sover. Hon drömmer säkert om de stora hundarna vi mötte tidigare under dagen, ha ha

Inte behöver jag vara rädd här med pålitliga hundar som vaktar mig. En skön vetskap!

Här är det full fart redan! De stora hundarna är rastade och jag har ätit frukost, hundarna har fått sin mat.

Har inte tid att sitta här mer. Valparnas tur här näst och de är vakna!!!!! vilket liv!!!

Nu är det bara två hundar kvar som ska ha sin sista rastning för kvällen och även denna dag har gått väldigt bra och jag är riktigt stolt över mig själv som kennelskötare.

Åååå så skönt! nu ska jag slötitta på TV:n en stund och sedan gå upp och lägga mig och läsa några rader...om jag orkar för jag är väldigt trött.

Jag kommer hem sent i morgon och min son ska ha prov att baka bullar i hemkunskapen på tisdag. Vilken tur att MSN finns så han får börja baka hemma så ska jag försöka hjälpa honom genom MSN om han "kör fast".

När jag kommer hem så ska jag provsmaka och betygsätta dem ha ha.

Men nu säger jag och alla hundar på kennel Villa Rosa...

Ja, här sitter jag med en kopp kaffe och ta igen mig. Snart är andra dagen som kennelskötare slut och det är snart

 läggdags för både mig och alla hundar.

Just nu är det lite ensamt för jag har ingen annan än hundarna att prata och det är väl gott i sej men jag får ju inga svar. Jag undra hur de har det där hemma? Mina egna hundar Harry och Lisa, saknar nog sin matte och funderar säkert på om hon aldrig mer kommer tillbaka....snyft! Men i morgon kväll så kommer jag hem igen.

Nu ska snart valparna ha mat, de små liven! Får väl dricka klart mitt kaffe först.

Så underbart väder! En solig och skön höstdag. Jag tog hundarna Snorre och Paisley på promenad. De gick och nosade bland alla nyfallna höstlöv som lagt sig i drivor längs vägen. Vi går förbi en häst och när den gnäggade blev hundarna så nyfikna men samtidigt backade de lite för den stora hästen. Jag bara skrattade åt dem och hälsade på hästen och så gick vi vidare.

När vi fortsätter den underbara promenaden kommer det plötsligt två stora hundar rusande ut från en trädgård och jag ställer mig framför "mina" hundar och skäller med den djupaste rösten jag har "GÅ HEM!!!" Jag fick ont i halsen ha ha. Ägaren kommer i samma ögonblick och kallar tillbaka dem och bad om ursäkt.

Jag vill att du kopplar dina hundar så jag kan fortsätta förbi!! sa jag strängt.

Jag blir så.............arg!!!! Jag förstår inte hur hundägare tänker. En hund ska ALDRIG spinga ut lös från sin trädgård mot de som går förbi.

Paisley tittade på mig när vi fortsatte vår vandring.

Bra gjort!!! tycktes hon säga.

Oj vad skönt att få komma in igen och rent och snyggt är här! Valparna springer  lyckligt in på sina små ben och börjar busa med varandra medan några kissar...redan!. Åå! jag som städat och gjort så fint. Det varade inte så länge ha ha.

Friska luften och lite bus med varandra gör att de snabbt blir trötta och kurar tätt ihop sig i en hög.

Oj vad mycket jobb med att vara kennelskötare, men ett roligt sådant! Nu har alla fått mat, varit ute och fått städat. Nu vilar alla hundar, mätta och belåtna.

Det är ett helt företag att städa hos valparna men som väl är ligger deras rastgård precis utanför valp-rummet. Deras mamma är med dem ute, men himmel vilket liv det är på dem!!! och så vill de komma in till mig. De ser ju mig innan för grinden och vill vara med. Men de får snällt vänta tills jag är klar.

Här städas det hos valparna!